Spaning: Var inte rädd för att skrämmas om klimatkrisen

Hur ska man prata om klimatkrisen för att få människor att engagera sig?

En färsk, global undersökning ger till viss del överraskande svar.

Peka på katastrofen, peka på hoppet eller peka på andras ansvar? Det vanliga rådet brukar vara att lyfta fram det positiva som händer i fråga om grön omställning, för att skapa hopp och engagemang hos människor. Men är det verkligen rätt väg?

En ny studie, publicerad i marsnumret av tidskriften Global Environmental Change, visar att människor – tvärtom vad många tror – inte slutar lyssna när budskapen är mer skrämmande.

Programmet för klimatkommunikation på amerikanska universitetet Yale har med hjälp av klimatorganisationen Potential Energy Coalition låtit nästan 58 000 slumpvis utvalda personer, från 23 länder, delta i en onlineundersökning.

Deltagarna fick först ranka 15 frågor, inklusive klimatfrågan, i en prioriteringsordning. Därefter delades de upp i fyra grupper som fick läsa var sitt budskap om klimatet, där varje budskap avslutades med en uppmaning om att vi behöver agera här och nu. 

Respektive budskap gick i korthet ut på följande:

• Klimatkrisen är akut, katastroferna pågår här och nu, och våra barns och barnbarns liv står på spel.
• Klimatkrisen måste framför allt lösas av eliten och de allra största globala bolagen, eftersom det är de som orsakat krisen.
• Klimatkrisen är verklig, men vi gör stora framsteg och alla förändringar och innovationer kommer att föra med sig mycket gott.
• En grupp fick inget budskap alls.

Enkäten avslutades med att alla fick markera sitt stöd för klimatåtgärder på en skala, för att det på så sätt skulle gå att räkna ut hur stor effekt respektive budskap hade.

Så hur påverkades deltagarnas attityd av de olika budskapen?

I korthet går det att läsa ut följande insikter utifrån resultatet:

• Klimatbudskap har överlag en positiv effekt (om än måttlig) på allmänhetens stöd för klimatåtgärder.
• Inget budskap verkade polariserande eller minskade engagemanget.
• Budskapens effekt varierar beroende på land och kultur.
• Budskapet om brådska och framtidshot hade starkast effekt på en global nivå.
• Budskapet om brådska och framtidshot var särskilt starkt i mer utvecklade länder.
• Budskapet om brådska och framtidshot slog särskilt an hos män som identifierade sig som konservativa.

Att alla budskap hade en positiv effekt på deltagarnas vilja till att göra något åt klimathotet är förstås en viktig insikt i sig – oavsett hur det formulerades så ökade engagemanget.

Men det mest intressanta är att det budskap som hade tydligt störst effekt var det som handlade om att hotet är akut och om faran för framtida generationer (och extra intressant att det gav konservativa män en vilja till förändring). 

Trenden inom kommunikation och politik har varit att betona hopp och möjligheter med en omställning. Så hur ska vi tolka denna studie? Är vägen framåt att från och med nu fokusera bara på fakta om pågående klimatkatastrofer och vilka än värre helveten som väntar oss i framtiden?

Svaret är såklart att det inte bara finns en väg. Riktig alarmism är förstås fel – ingen tjänar på att vi överdriver. Men det är ännu mer fel att kalla sakliga fakta för alarmism – då berövar vi människor möjligheten att ta ansvar för sin och vår gemensamma framtid.

Att kombinera sakliga fakta om konsekvenser nu och i framtiden (även om de är obehagliga) med berättelser om de framsteg som faktiskt görs och vilka möjligheter de bär med sig är ett sätt att skapa dubbel motivation. Det är två berättelser som hör ihop, och som enligt den aktuella studien dessutom båda skapar engagemang. 

Och viktigt: Att få människor att ändra attityd är bara ett första steg. 

Alla (som tror på vetenskap) vet att vi är i en klimatkris, även om det finns olika grad av förståelse för allvaret. Den svårare uppgiften är att få oss att ändra beteende. 

Företagen kan göra det genom att erbjuda tjänster, produkter och upplevelser som gör det lättare att göra rätt. Vi som arbetar med kommunikation kan genom goda och verklighetsförankrade berättelser nudga och inspirera till att agera på nya sätt. 

Att skapa verklig, praktisk förändring är en utmaning som det är hög tid att vi tar oss an på allvar. Och att ta itu med det som känns skrämmande brukar vara den bästa medicinen mot rädsla.