Bryt mot skrivreglerna – med förnuft!

Våga bryta mot reglerna. Så länge du vet varför du gör det.

Här går vår copywriter Erik Wallsten igenom några av de vanligaste missuppfattningarna om hur man får skriva.

• Meningar börjar aldrig med ”men” eller ”och”. 
• Siffror skrivs alltid med bokstäver upp till tolv. 
• Ju kortare, desto bättre.

Det finns många sanningar om språket och hur det bör användas. De är bra att känna till. Men också bra att ta med en nypa salt.

Att stava rätt och ha koll på grammatik är viktigt för den som vill ge ett proffsigt intryck och inte bromsa förståelsen hos den som ska läsa. Men att ha ett levande och lättillgängligt språk är lika viktigt för att din läsare ska orka sig igenom texten. 

Här är fyra regler som det är fritt fram att bryta mot.

1. Du kan aldrig börja en mening med och

Att meningar inte får börja med ”men” eller ”och” är en missuppfattning som jag gissar kommer från högstadie- eller gymnasiesvenskan, vilken på delvis goda grunder är något mer fundamentalistisk i sin regelföljnad än vad som behövs. Uppmaningen grundar sig troligen i skolelevers tendens att vilja börja varje mening med ”och”.

 ”Och sen gick vi till stan. Och sen åt vi på McDonalds. Och sen gick vi hem till Wilma och såg på Young Royals.” 

Att inte börja flera meningar i rad med samma ord är en språkregel som nästan alltid är bra att följa. Men det gäller alla ord, inte just ”och” och ”men”.

Språkrådet är på samma linje. Börja gärna med ”och” eller ”men” – i alla fall så länge det som sägs är ett tillägg till det som sagts i meningen innan. 

Att sätta punkt och starta en ny mening med ”och” eller ”men” förstärker ofta just att det är ny information eller ett motsatsförhållande. Ett effektivt stilistiskt grepp.

2. Tal skrivs med bokstäver upp till tolv

Att tal upp till tolv skrivs med bokstäver sitter djupt rotat även i mig. Det följer jag noggrant, men har insett att det så klart finns situationer där det är motiverat att bryta även mot denna regel.

Precis som i exemplet ovan kan det handla om förstärkning. Inte minst i rubriker kan du ha ett intresse av att accentuera ett tal.

• 3 tips för att skriva bättre
• Norrköpings 4 bästa copywriters
• Svenskans 6 sämsta skrivregler

I löpande text har jag dock svårt att komma på några rimliga skäl att skriva ”2 pojkar” eller ”ettusentrehundrafyrtionio hästar”.

3. Skriv absolut inte som du talar

Många lever i missförståndet att ju mer språkligt avancerat något är formulerat, desto mer tyngd har det. I själva verket är ett överdrivet högtidligt språk ofta en tydlig signal om att det är en ovan skribent som ligger bakom texten. Särskilt som det lätt skiner igenom att skribenten inte riktigt bottnar i alla sina ”emellertid” och ”vi är nödgade att vidta åtgärder för att utveckla samordningen”. Eller som Esaias Tegnér sa redan 1820: det dunkelt sagda är det dunkelt tänkta. 

Mitt tips är istället: tänk hur du skulle ha formulerat detta om du berättade det för en kompis. Skriv det sen på samma sätt. Inte ordagrant förstås, då kommer du troligen att framstå som mindre vetande (eeh … liksom … eeh …), men med ungefär samma formuleringar, bara grammatiskt korrekt och utan hummanden eller upprepningar. Det brukar bli trevligt och pedagogiskt!

4. Ju kortare, desto bättre

Inte minst i min bransch är detta ett mantra: ju kortare, desto bättre. Tråkig inställning tycker jag, som gillar att skriva långt.
Men jo, oftast är det bättre med kort än långt. Och det är alltid värt att fundera på om det du just skrivit verkligen är det minst omständliga sättet att uttrycka det du vill ha sagt.
När det gäller meningarna i en text är dock nyckelordet varken ”kort” eller ”långt”, utan ”variation”. En blandning av korta, mellanlånga och långa meningar ger mer flyt i texten.

Och apropå flyt och läsglädje: Ett klassiskt skrivtips är att undvika passiva verb till förmån för aktiva. ”Åtgärder ska vidtas för att minimera skadeverkningarna” är tråkigare att läsa än ”Vi ska se till att det inte blir så stora skador”.