Hej Felicia!

Jodå. Nu är vi med praktikant igen. Och inte vilken praktikant som helst. 

Möt Felicia Wikhult – en vetgirig smålänning och old school-illustratör med startup-drömmar.

Felicia! Vem är du?!

– Jag är Felicia. Jag kommer från Värnamo, och ser mig som en redig smålänning. Jag är en glad prick som gillar att ta för mig och utforska nya marker. För några år sedan hittade jag vad jag vill göra med mitt liv, och det är att jobba med design. Nu studerar jag på Linköpings universitet, Campus Norrköping, där jag läser Grafisk design och kommunikation. Jag gillar att umgås med polare, älskar mat i olika former och älskar att träna.

Ja, du har ju redan levlat upp våra lunchträningar.

– Precis. Det är superkul att kunna klämma in ett träningspass på lunchen så att man kan komma hem på kvällen sen och lägga tid på laga lite gött käk. 

Och hur valde du praktikplats? Googlade på smålänningstätaste byrån i Östergötland?

– Ja, det var mitt grundkrav, det måste finnas minst tre smålänningar på byrån. Nej men, jag har ju blivit introducerad för Byn eftersom ni har en sån nära koppling till vår utbildning, med  gästföreläsningar och annat. Och så erbjuder ni ett väldigt brett utbud och känns som en erfaren byrå. Jag tvekade absolut inte att skicka ut en liten tråd för att se vart det skulle leda, och det ledde hit, så det var ju toppen.

Nu har du varit här i en dryg vecka. Hur känns det?

– Bra! Överväldigande, det är mycket information. Det känns som att jag har lärt mig mer på veckan här än under ett halvår av skoltiden. Inte för att underskatta skolan på nåt sätt, men det blir annat när man kan se hur ni jobbar och jag kan applicera vad jag lärt mig. Att sitta på möten här och höra att det vi diskuterat på föreläsningar faktiskt är användbart och går att koppla till verkliga projekt. Det är riktigt kul. Jag är enormt taggad och försöker suga åt mig varenda sekund.

Ja, det märks. Du är frågvis!

– Jag vill verkligen utnyttja den här tiden. En sån här chans får man bara en gång i livet, haha. 

Så vad ska du bli när du blir stor?

– Jag tror att man lever flera liv under ett liv. Det är viktigt att switcha om då och då. Men jag kommer nog alltid att jobba inom design. Just nu är det formgivning och själva skapandet som känns roligast. Jag vill helt klart jobba på någon form av byrå. 

– Jag har jobbat för två olika startups när jag jobbade i London ett tag, och fick vara med lite på ett hörn i den tidiga utvecklingen. Det var väldigt rörigt, men roligt att vara med när allt byggs upp och när det inte finns några tydliga gränser. Någon startup skulle jag gärna kunna vara med och ta mig an.

Vilken är din edge som formgivare?

– Den har jag inte hittat än. Men just nu är det mycket att rita för hand, jag har jobbat mycket för att försöka få in den handgjorda känslan i visuella identiteter. Jag är inte så mycket åt det moderna hållet. Nu är mitt mål att köpa en digitalplatta så att jag kan rita direkt i stället för att image traca hela tiden. 

Äh. Nog snackat. Nu tar vi en kåv!

– Absolut! Kåv med mos är favvomaten. Jag extrajobbar på Circle K, men de fattar inte vad jag säger. ”Din kåv ä fäädi.” Jag tycker ju att småländska är rikssvenska, men det gör inte alla andra har jag märkt.